söndag 23 januari 2011

Dag 140

ojojoj inga roliga nyheter idag... va ju tvungen att väga mig imorse för jag kände på mig att det skulle vara riktigt illa efter allt gott på Idala Gård.. och det va det... gått upp ett helt kilo sen i fredagsmorse... blä! imorgon e det den officiella vägningen men ändå.. lär ju inte gå ner ett helt kilo tills imorn så det kommer vara plus även då... men men, nya tag va det ja...

Började dagen bra idag, slog till med en Amelie-frukost :) Fruktsallad, ett ägg å en kopp te! mumsigt å sjukt mättande!! Strax ska jag åka till stallet för å rida Jack igen, ska bli riktigt roligt!! Sen får jag nog se till att få en ordentlig promenad senare i eftermiddag.. får ju göra mitt bästa för att förbättra morgondagens vägning..

Har suttit nu på morgonen å läst i dessa två reseböckerna... Vi planerar ju nämligen en långresa till hösten... 3-4 veckor på Nya Zeeland å en avslutande vecka på Fiji :) längtar redan!!!




KVÄLLSUPPDATERING!

det gick bra i stallet, jag överlevde trots att Jack hade fått vårkänslor å va extra sprallig ;) han va raka motsatsen från sist å drog iväg lite i galoppen så jag kände mig lite osäker idag, men Isabelle va med å hjälpte mig så det löste sig å han gick så himla fint :D Ser fram emot torsdag då jag ska rida igen å då blir det eventuellt lektion för Isabelles tränare.

nu e det kväll å jag e ganska trött.. precis ätit en god middag med hemmagjorda färsbiffar a la Itrims kokbok (med tillägg av soltorkade tomater å chili).. tillbehören blev blomkål/broccoli-mos å en sallad.. Mumsit som bara den!! Tänk så fantastiskt att jag tycker om blomkålsmoset... det går bara inte att äta i fast form men så här så e det riktigt gott!! :)



Nu blir det film!!

4 kommentarer:

  1. Nya Zeeland är ett riktigt drömresemål. Hoppas att ni kommer iväg.
    Appropå hästar så har min instruktör skojat med mig hela hösten och sagt att jag ska få rida en ponny när jag väger som en ponnyryttare. Och tänka sig- i fredags fick jag rida D-ponny för första gången sen jag var tonåring! Märklig upplevelse. Fösta halvtimmen tänkte jag bara "stackars ponny, hon kommer att gå av på mitten". Det gjorde hon naturligtvis inte.Jag har svårt att tänka på mig själv som smal nu när man varit överviktig så länge. Hjärnan hänger inte med. Är det likadant för dig?
    Annars läser jag troget din blogg och hejar på dig.
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  2. Ja eller hur Katarina, visst e det svårt att hänga med å "ställa om hjärnan" till att förstå att man inte är tjock längre... jag har varit med om liknande grejer där jag automatiskt tänkt att nej, det där kan jag ju inte göra för jag e alldeles för tung... å sen kommer jag på mig själv att Jooo förresten, det kan jag ju nog göra... ha ha... härligt förvirrade ;)

    Hur går det för dig nudå Katarina?? nyfiken :)

    kramis

    SvaraRadera
  3. Jullovet var ingen bra period, men det var jag ju inställd på innan. Värre var det att hitta tillbaka till sitt sunda liv igen. 7-14 januari åt jag godis varje dag, ajajaj. Men det är lätt att tänka "nu är jag smal så liiite kan man väl unna sig" . Hursomhelst, nu är jag på banan igen och tränar och äter riktigt bra.
    Folk omkring har börjat kommentera "nu får du inte gå ner mer i vikt", men det bestämmer ju faktiskt jag och nu har jag bara två kilo kvar att gå ner. Supersmal kommer jag aldrig att bli- för det vill jag inte. Är det likadant för dig att folk har åsikter om att du borde gå ner mer/mindre?
    Sen kommer den svåra resan att börja leva sitt vanliga liv och behålla vikten. Den dagen den glädjen! För det är ju faktiskt det vi kämpar för.
    En sak till: jag fick en pulsklocka i julklapp och det är en riktig sporre när man tränar.
    Fortsätt att stå emot alla frestelser och träna hårt. Vi är värda allt beröm för vi har faktiskt varit väldigt duktiga ;)
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  4. Katarina:
    Det va likadant för mig efter jul å nyår, blev sötsaker nästan varje dag.. men nu e jag också lite bättre i fas och kämpar på så nu har vågen börjat röra sig neråt igen :)
    Ja jag har oxå haft några som sagt att de inte tycker jag borde gå ner mer, som om jag skulle bli för smal... men som du säger så e det ju faktiskt jag som bestämmer och jag tycker inte jag har några orimliga krav på min målvikt... och jag passar inte heller som hur smal som helst, vill ju ha lite former, det e snyggast så ;)
    Ser fram emot dagen man nått målvikten med skräckblandad förtjusning... det e då det gäller!!
    Kämpa på nu å glöm inte att höra av dig!
    kram

    SvaraRadera